Alltmer pekar på tarmflorans roll vid Kroniskt trötthetssyndrom

Taggar:
Under många år ansågs Kroniskt trötthetssyndrom/ Myalgisk encefalomyelit eller förkortat ME/CFS vara ett psykiatriskt tillstånd som skulle behandlas med KBT-terapi och stegvis ökad träning. Men enligt Världshälsoorganisationen, WHO är ME/CFS en neurologisk sjukdom. Än vet ingen vad som orsakar detta svåra tillstånd, men nu visar forskning att svaret kanske finns i våra tarmar?

ME/CFS är en kronisk neurologisk systemsjukdom som påverkar flera organ i kroppen och både nervsystem och immunförsvar är inblandande. Ofta förväxlas sjukdomen med utmattningssyndrom. Men till skillnad från utmattningssyndrom eller utbrändhet, som kommer efter en lång tids stress, så utlöses ME/CFS oftast i samband med en virus- eller bakterieinfektion.

Förutom en extrem trötthet som inte blir bättre av att sova, minnesproblem och koncentrationssvårigheter så kan ME/CFS också ge symptom som muskel-och ledsmärtor, magbesvär, huvudvärk och överkänslighet för ljud, ljus och dofter. Många upplever symptomen ungefär som att ha influensa som inte försvinner. Besvären försämras vid ansträngning. Det kan räcka med att laga mat eller diska för att symptomen ska bli värre och sitta i under flera dagar eller till och med i veckor efteråt. En annan skillnad är att så gott som alla med utmattningssyndrom så småningom blir friska, även om det kan ta tid. Vid ME/CFS kan symptomen också bli bättre med tiden, men långtifrån alla blir helt friska.

Svårt få korrekt diagnos

I Sverige beräknas omkring 40 000 personer vara drabbade, både vuxna och barn. Att man inte vet den exakta siffran beror på att många sjuka aldrig fått en diagnos eller är feldiagnostiserade.

ME/CFS har länge varit försummad i sjukvården och både i Sverige och utomlands råder fortfarande en stor oenighet inom läkarkåren kring behandling. Det saknas gemensamma riktlinjer och kunskapen om sjukdomen är låg. Det gör att det är svårt att få en korrekt diagnos och passande behandling.

Nyligen publicerade dock brittiska National Institute for Health and Care Excellence, NICE uppdaterade riktlinjer där man tagit bort terapi och gradvis ökad träning som behandling.

Immunologisk reaktion

Idag vet man inte vad som orsakar ME/CFS. Det finns heller ingen botande behandling. Däremot kan läkemedel mot smärta, sömnsvårigheter och depression lindra symtomen. Det pågår också studier kring läkemedel som påverkar immunsystemet. Forskning pekar mot att kroppens mitokondrier är involverade i sjukdomen. Mitrokondrierna brukar kallas för cellernas kraftverk eftersom de omvandlar näring och syre till energitransporterande molekyler som cellerna sedan kan använda. En teori är att det vid ME/CFS har uppstått en störning i mitokondrierna så att de inte producerar tillräckligt med energitransporterande molekyler (ATP). Forskarna menar att den här störningen orsakas av att en immunologisk reaktion blivit kronisk och uppkommit efter till exempel en infektion.

Tarmflora hett forskningsområde

Ett område där det sedan några år forskas intensivt är tarmflorans betydelse vid ME/CFS. I flera studier har man sett att mikrober, det vill säga bakterier, svampar, jäst och virus som finns i våra tarmar, det som kallas tarmens mikrobiota eller tarmflora, är viktig för att vi ska må bra. Tidigare trodde man att dessa mikroorganismer är skadliga. Nu vet man att de är betydelsefulla för vår hälsa och att rubbningar i tarmmikrobiotan kan hänga ihop med flera sjukdomar, som till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar men även cancer, diabetes typ 2 och autoimmuna reumatologiska sjukdomar som fibromyalgi och SLE.

Skadlig obalans

Förra året publicerades en studie i den ansedda tidskriften Nature där en grupp italienska forskare jämfört mun- och tarmfloran hos ME/CFS-patienter och deras familjemedlemmar med en frisk kontrollgrupp. Det forskarna såg var att de med ME/CFS hade brist på en grupp bakterier i tarmen som kallas Firmicutes. De hade även brist på Lachnospiraceae som tillhör en annan bakteriefamilj. Samtidigt fanns ett överflöd av bakteriegruppen, Bacteroidetes. Alla dessa bakterier är goda och behövs i vårt tarmsystem. Det är när det blir en obalans och någon bakterie tar över som det kan vara skadligt. En bakteriestam konkurrerar helt enkelt ut andra goda bakterier. I studiegruppen såg forskarna att även familjemedlemmar till ME/CFS-sjuka hade en lättare obalans i saliv och tarmflora, jämfört med den friska kontrollgruppen, något som talar för att det finns ett samband med kost och livsföring.

Vid israeliska Weizmann Institute of Science är man inne på samma spår. Där undersöker ett forskarteam, med hjälp av dataalgoritmer för maskininlärning, hur tarmmikrobiotan och immunsystemet interagerar med varandra och vilken betydelse det har vid ME/CFS. Ett av målen är att i en framtid kunna ta fram kost och medicin som är skräddarsydd för en viss individ. För till skillnad mot vår genetik så kan mikrobiotan i tarmen förändras, beroende på vad vi äter.

Få bukt på obalans i tarmfloran

Egentligen är det inte konstigt att mikrobiotan i våra tarmar råkar i obalans. Många av oss stressar fram i tillvaron och tillsammans med dåliga kostvanor rubbas den naturliga tarmfloran.

Men vad ska vi då äta för att återskapa rätt balans? Det ämne som sedan några år fångat forskarnas intresse är probiotika – mjölksyrabakterier. I samarbete med Karolinska institutet har en grupp svenska forskare nyligen undersökt effektiviteten av ett probiotiskt kosttillskott hos patienter med ME/CFS. Resultaten är ännu inte publicerade.

I en spansk studie som presenterades 2018 har forskare letat i databaser efter kontrollerade studier kring probiotika och kopplingen till ME/CFS under åren 2006–2016. Två studier visade tydligt att ångesten sjönk och att avföringens sammansättning förändrades efter 8 veckors intag av probiotika hos patienter med CE/MFS. Under samma period minskade även inflammatoriska biomarkörer hos patienterna.

Gynnsam hälsoeffekt

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världshälsoorganisationen (WHO) definieras probiotika som ”levande mikroorganismer, som när de administreras i adekvata mängder, ger en gynnsam hälsoeffekt”. Enkelt förklarat kan man hitta dessa mikroorganismer i rå, oupphettad, syrad mat, till exempel äppelcidervinäger, surkål och andra syrade grönsaker. Men för att kroppen ska ta upp och behålla probiotika behövs även prebiotika, det vill säga, fibrer. Prebiotika finns bland annat i baljväxter, sparris, bananer, havregryn, mandel och honung. Kombinerar man probiotika och prebiotika kallas det för synbiotika.

Även om vi ännu inte har exakt svar på hur probiotika kan förebygga sjukdomar som ME/CFS eller hur mycket vi behöver få i oss för att det ska ge effekt, så är det onekligen ett mycket spännande och viktigt forskningsfält som öppnat sig.

 

Referenser:

Lupo GFD, Rocchetti G, Lucini L, Lorusso L, Manara E, Bertelli M, Puglisi E, Capelli E. Potential role of microbiome in Chronic Fatigue Syndrome/Myalgic Encephalomyelits (CFS/ME). Sci Rep. 2021 Mar 29;11(1):7043. doi: 10.1038/s41598-021-86425-6.

Anderson G, Maes M. Mitochondria and immunity in chronic fatigue syndrome. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry. 2020 Dec 20;103:109976. doi: 10.1016/j.pnpbp.2020.109976. Epub 2020 May 26.

Naviaux RK. Metabolic features and regulation of the healing cycle-A new model for chronic disease pathogenesis and treatment. Mitochondrion. 2019 May;46:278-297. doi: 10.1016/j.mito.2018.08.001. Epub 2018 Aug 9.

Myalgic encephalomyelitis (or encephalopathy)/chronic fatigue syndrome: diagnosis and management NICE guideline [NG206] Published: 29 October 2021 https://www.nice.org.uk/guidance/NG206

Ikeyama N, Murakami T, Toyoda A, Mori H, Iino T, Ohkuma M, Sakamoto M. Microbial interaction between the succinate-utilizing bacterium Phascolarctobacterium faecium and the gut commensal Bacteroides thetaiotaomicron. Microbiologyopen. 2020 Oct;9(10):e1111. doi: 10.1002/mbo3.1111. Epub 2020 Aug 28.

Nilsson I, Palmer J, Apostolou E, Gottfries CG, Rizwan M, Dahle C, Rosén A. Metabolic Dysfunction in Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome Not Due to Anti-mitochondrial Antibodies. Front Med (Lausanne). 2020 Mar 31;7:108. doi: 10.3389/fmed.2020.00108.

Angelica Varesi,1,2,* Undine-Sophie Deumer,3 Sanjana Ananth,4 and Giovanni Ricevuti5,* The Emerging Role of Gut Microbiota in Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS): Current Evidence and Potential Therapeutic Applications J Clin Med. 2021 Nov; 10(21): 5077. Published online 2021 Oct 29. doi: 10.3390/jcm10215077

König RS, Albrich WC, Kahlert CR, Bahr LS, Löber U, Vernazza P, Scheibenbogen C, Forslund SK. The Gut Microbiome in Myalgic Encephalomyelitis (ME)/Chronic Fatigue Syndrome (CFS). Front Immunol. 2022 Jan 3;12:628741. doi: 10.3389/fimmu.2021.628741.

Effect of Probiotics in Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) Effect of Probiotic Food Supplement "GutMagnific™" in Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS), Also Known as Post-viral Fatigue Syndrome, and Comorbid Gastrointestinal Complications https://ichgcp.net/clinical-trials-registry/NCT04741841

P. Roman Department of Nursing Science, Physiotherapy and Medicine, Universidad de Almería, Ctra. Sacramento s/n, 04120 Almería, Spain. Are probiotic treatments useful on fibromyalgia syndrome or chronic fatigue syndrome patients? A systematic review https://doi.org/10.3920/BM2017.0125 Published Online: April 26, 2018

PI: Eran Segal, PhD Weizmann Institute of Science “Gut Microbiome & Autoantigens” https://solvecfs.org/research-and-registry/ramsay-research-grants/meet-the-researchers/eran-segal/

 

Taggar:

Mer från Hälsa

s