Avförings- transplantation och vikten av en välmående tarmflora

Kan en frisk persons tarmflora användas för att bota sjukdomar? Detta försöker forskarna ta reda på genom att studera hur avföringstransplantation (FMT) kan användas för att återställa en skadad tarmflora. Metoden verkar lovande, men det krävs fortfarande fler studier för att kartlägga såväl användningsområden som fördelar och risker.
FMT kan återställa en skadad tarmflora
FMT står för ”fecal microbiota transplantation”, vilket betyder avföringstransplantation. Genom att transplantera avföring från en person med en frisk och välmående tarmflora, kan en skadad tarmflora få ett tillskott av goda bakterier som hjälper till att återställa balansen. Avföringstransplantation har flera fördelar, där mångfalden av bakterier som tillförs på en gång är en av dem. Behandlingen aktiverar dessutom inte immunförsvaret och är betydligt säkrare än många andra typer av organdonationer.
Uråldrig metod som även förekommer i naturen
I naturen är det vanligt att djur äter sin egen eller andra djurs spillning. Dessa djur kallas koprofager, och genom att äta avföring förnyas deras bakterieflora både i munnen och i tarmen, vilket har visat sig bidra till att förbättra deras matsmältning. Veterinärer har dessutom praktiserat vad som kallas för transfaunasation i århundranden, vilket är överföring av spillning mellan olika arter.
Avföringstransplantation på människor är en teknik som användes för första gången inom kinesisk medicin redan för 1 700 år sedan – långt innan man visste något om bakteriers existens. I västvärlden uppmärksammades metoden i samband med en vetenskaplig rapport som publicerades 1958, men det dröjde ända till 1970-talet innan metoden började bli utbredd.
Används som behandling mot CDI
Den moderna avföringstransplantationen används i nuläget främst vid behandling av Community-Acquired Clostridium Difficile Infection (CDI). CDI är en infektion som orsakas av bakterien Clostridioides difficile, som normalt förekommer i många människors tarmflora utan att ge upphov till problem. Sjukdomen uppstår först när bakterien har fått utrymme till kraftig tillväxt, vilket oftast sker till följd av att en antibiotikakur har rubbat balansen i tarmfloran. CDI kan vara livshotande, men avföringstransplantation har visat sig vara effektivt när fortsatt behandling med antibiotika inte har fungerat.
Förknippat med utmaningar och risker
En utmaning med FMT är att hitta lämpliga donatorer. Till följd av den livsstil som många i västvärlden har anammat, med bland annat industriellt processad mat och små mängder frukt och grönt, har ungefär 40% mångfalden i tarmfloran försvunnit jämfört med våra förfäder. Detta försvårar arbetet med att hitta donatorer som har rätt sammansättning av bakterier i sin tarmflora. Dessutom finns det en risk, om än liten, att patienten kan blir smittad av sjukdomar från donatorns avföring. Ytterligare ett problem med FMT är att såväl patienter som sjukhuspersonal ofta tycker att det är en psykologiskt påfrestande behandling, eftersom det rör sig om just avföring.
Något som liknar avföringstransplantation men utan ovan nämnda nackdelar är syntetiskt framställda alternativ, som exempelvis kosttillskott som tillför goda bakterier. Tillskott mjölksyrabakterier kan minska risken för att de skadliga bakterierna ska få utrymme att föröka sig. Studier har också visat att personer som fått kosttillskott med mjölksyrabakterier efter en antibiotikakur uppvisat en starkare och mer robust tarmflora än de som inte fått något tillskott av nya bakterier.
Hoppfulla resultat vid andra sjukdomstillstånd
Eftersom FMT har varit framgångsrik som behandling av CDI har forskare börjat intressera sig för om metoden skulle kunna användas vid andra sjukdomstillstånd, som till exempel depression, astma, allergi, IBS och diabetes. Många forskare menar att det finns samband mellan rubbningar i tarmfloran och dessa sjukdomar.
Resultaten är hoppfulla, men än så länge finns det inte tillräckligt med vetenskaplig bevisning för att kunna konstatera att metoden fungerar mot andra sjukdomar än CDI. Forskningen inom området är dock i full gång, där en av de viktigaste uppgifterna för forskarna är att få en större förståelse av hur normalfloran ser ut hos en frisk människa, vilka mikrober den innehåller och hur de samverkar med varandra.
Hur ser framtidens FMT ut?
Avföringstransplantationer är en metod som professor Stig Bengmark diskuterat i sin krönika ”Bajs botar bäst?” och även i sitt kapitel av boken Inflammation: From Molecular and Cellular Mechanisms to the Clinic (2017). Stigs framtidsspaning är att metoden kan bli mer effektiv i framtiden: ”Logiskt borde vara skaffa donatorer bland de som lever en förfäders livsstil och har ett stort och rikt ’bajsorgan’. Kanske blir djupfryst bajs från Yanomami i Sydamerika, Hadzas och Burkina-Faso, där människor lever som våra förfäder och har 40 % respektive 20 % mer bakteriesorter att bjuda, en dag en handelsvara? Kanske är ’syntetisk bajs’ – en på laboratoriet sammansatt komposition gjord att likna bajs – en lösning?”.
Källförteckning:
Bengmark, Stig. Bajs botar bäst.
Bengmark, Stig. (2017). Inflammation: From Molecular and Cellular Mechanisms to the Clinic, First Edition. John Wiley & Sons, Ltd.
Biazzo M, Deidda G. Fecal Microbiota Transplantation as New Therapeutic Avenue for Human Diseases. J Clin Med. 2022 Jul.
Hedlund, Fredrik. (2017). Goda bakterier: Hellre mångfald än enfald. Karolinska institutet.
John Hopkins Medicine. (n/a). Fecal Transplant.
The Microbiome Health Research Institute. (n/a). About FMT.
Wenjie Zeng, Jie Shen, Tao Bo, Liangxin Peng, Hongbo Xu, Moussa Ide Nasser, Quan Zhuang, Mingyi Zhao, Cutting Edge: Probiotics and Fecal Microbiota Transplantation in Immunomodulation, Journal of Immunology Research, vol. 2019.