Bakterierna i Synbiotic 2000 – sammanfattning forskningsresultat
I ett forskningsprojekt som startades 1999 påbörjade Stig Bengmark tillsammans med några kollegor jakten på de fyra bakteriestammar som senare blev grunden till forskningspreparatet Synbiotic 2000. Dessa fyra bakteriestammar – Pediococcus pentosaceus 16:1 (LMG P-20608), Lactobacillus casei subsp. paracasei (LMG P-17806), Lactobacillus plantarum 2592 (LMG P-20606), samt Leuconostoc mesenteroides (LMG P-20607) – valdes ut för sina goda effekter på hälsan samt för hur de interagerade med varandra. Tillsammans har stammarna en synergistisk effekt där de förstärker varandras egenskaper som framförallt berör dämpande av inflammation och infektioner.
I vidare studier undersöktes bakteriekombinationens effekter inom flera olika områden – bland annat leverkirurgi och levertransplantationer, trauma, operationer, leversjukdom, magkirurgi, akut pankreatit, organ-skador och virus-infektioner.
Här nedan följer en sammanställning av några utav de effekter som bakteriestammarna i Synbiotic 2000 uppvisat.
Reducering av infektioner
En utav de mest studerade egenskaperna hos bakterierna i Synbiotic 2000 är deras förmåga att minska och förhindra förekomsten av infektioner.
I samband med trauma, organtransplantationer, organskador, operationer och andra större ingrepp är risken hög att drabbas av olika typer av infektioner. Infektion orsakas av ett smittämne som tar sig in i kroppen – bakterier, virus eller svamp är de vanligaste smittämnena. Gäller det bakteriella infektioner så används ofta antibiotika för att ta död på bakterierna.
Synbiotic 2000 har i studier visat sig vara effektiv i att förebygga infektioner i flera olika sammanhang. Dessutom finns ett flertal fall där man visat på minskad risk att drabbas av blodförgiftning, minskat behov av antibiotika, samt färre dagar i intensivvård.
Referenser:
- Bengmark S. Synbiotic Control of Inflammation and Infection in Transplantation.
- Han Chunmao, Martindale R, Huang H, Bengmark S. Pre- and postoperative enteral supply of a synbiotic composition reduces the incidence of postoperative septic complications in abdominal cancer surgery.
- Rayes N, Seehofer D, Theruvath T, Schiller RA, Langrehr JM, Jonas S, et al. Combined perioperative enteral supply of bioactive pre- and probiotics abolishes postoperative bacterial infections in human liver transplantation / a randomised, double blind clinical trial.
- Bengmark S. Bioecological control of organ failure: the role of enteral nutrition, probiotics and synbiotics
- Spindler-Vesel A, Bengmark S, Vovk I, et al. Synbiotics, prebiotics, glutamine or peptide in early enteral nutrition: a randomized study in trauma patients
- Giamarellos-Bourboulis E, Bengmark S, Kanellakopoulou K, et al. Pro and Synbiotics to control inflammation and infection in patients with multiple injuries
- Rayes N, Seehofer D, Theruvath T, et al. Effect of enteral nutrition and Synbiotics on bacterial infection rates after pylorus-preserving pancreatoduodenectomy
- Kotzampassi K, Giamarellos-Bourboulis E, Voudouris A, Kazamias P, et al. Benefits of a synbiotic formula (Synbiotic 2000Forte) in ciritcally ill trauma patients: early results of a randomized controlled trial
Minskad förekomst av hjärndimma
Bakterierna i Synbiotic 2000 har visat sig minska förekomsten av hjärndimma eller Encefalopati som är det medicinska namnet. Encefalopati är ett tillstånd som ursprungligen associerats med kronisk leversjukdom eller akut leverskada. Numera är det dock allt vanligare förekommande bland patienter med andra kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes och kroniska organsjukdomar, samt vid fetma.
Symtomen varierar stort då vissa inte har några symtom alls medan andra kan drabbas av mycket allvarliga, till och med livshotande tillstånd. Vid lindrigare fall kan det bland annat röra sig om mildare sömnstörningar, samt förändringar i koncentration och minne. Vid allvarligare fall blir symtomen kraftigare.
I en studie från 2004 studerade man effekten av att tillföra Synbiotic till patienter med hjärndimma som ett resultat av levercirrhos. Patienterna delades in i tre grupper där de fick tillskott av Synbiotic respektive enbart fibrer respektive placebo under en 30-dagarsperiod. Innan behandlingen påbörjades visade cirrhos-patienterna på kraftiga obalanser i mag- och tarmfloran samt även betydande överväxt av potentiellt patogena bakterier. Behandling med Synbiotic ökade antalet bakterier tillhörande släktet Lactobacillus som är en viktig del av en hälsosam tarmflora. I samband med denna förändring eliminerades hjärndimman hos 50 procent av patienterna nästan helt.
Referenser:
- Liu Q, Ping Duan Z, Kang Ha D, Bengmark S, et al. Synbiotic modulation of gut flora: effect on minimal hepatic encephalopathy in patients with cirrhosis.
- Bengmark S. Bio-ecological control of chronic liver disease and encephalopathy
Förbättrad tarmbarriär
Nedsatt immunförsvar, skador på tarmslemhinnan och kolonisering av gramnegativa bakterier är exempel på sådant som kan orsaka att tarmväggen blir mer lättgenomtränglig. Detta i sin tur kan leda till något som heter bakteriell translokering, vilket är det medicinska ordet för att bakterier som hör hemma i mag-tarmkanalen förflyttats utanför tarmarna, exempelvis till levern, njurarna och blodkärlen. Detta är mycket allvarligt och kan om det går för långt leda till blodförgiftning.
Bakterierna i Synbiotic har visat lovande resultat vad gäller att stärka tarmbarriären och minska bakteriell translokering. Exempelvis visade en djurstudie från 2004 att vid tillförsel av Synbiotic-bakterierna minskade mängden läckta bakterier i lymfkörtlarna. Djuren som hade en hög koncentration av lactobaciller hade även mindre translokering överlag.
Referenser:
Överlevnad och ökad kolonisering i tarmfloran
En hälsosam tarmflora bör innehålla en stor mängd goda bakterier och en bred variation mellan olika bakteriearter. För att ett probiotiskt eller synbiotiskt tillskott ska ha en effekt över huvud taget är det först och främst viktigt att bakterierna överlever ner till grovtarmen där de hör hemma och kan göra nytta. Bakteriestammarna som används i Synbiotic 2000 tolererar både gallsyra och lågt pH-värde mycket bra vilket gör att bakterierna kan klara transporten genom mag-tarmsystemet och nå sitt slutmål – grovtarmen. Synbiotic 2000 har även visat sig kunna förbättra tarmfloran och öka koloniseringen av probiotiska stammar i tarmen.
Referenser:
- Riordan S, Skinner N, McIver C, et al. Synbiotic-associated improvement in liver function in cirrhotic patients: relation to changes in circulating cytokine messenger RNA and protein levels.
- Schunter M, Chu H, Hayes T, et al. Randomized pilot trial of a synbiotic dietary supplement in chronic HIV-1 infection.
- Kruszewska et al. Selection of lactic acid bacteria as probiotic strains by in vitro tests.
- Ljungh et al. Isolation, selection and characteristics of Lactobacillus paracasei subsp. paracasei F19.
Minskad inflammation
Anledningen till att bakteriestammarna i Synbiotic 2000 valdes ut var framförallt för att de besitter antiinflammatoriska egenskaper – dvs. de har förmågan att kunna dämpa och motverka inflammation. Exempelvis har studier visat att bakterierna kan producera antiinflammatoriska betadefensiner – ett slags antimikrobiella peptider som i sin tur kan främja en starkare tarmslemhinna.
Referenser:
- Wehkamp J, Harder J, Wehkamp K, et al. NF-KB and AP-1-mediated induction of human beta defensin-2 in intestinal epithelial cells by escherichia coli nissle 1917: a novel effect of a probiotic bacterium.
- Tok D, Ilkgul O, Bengmark S, et al. Pretreatment with pro- and synbiotics reduced peritonitis-induced acute lung injury in rats.
Förbättrade psykiatriska symtom vid ADHD och autism
Under de senaste åren har intresset växt för sambandet mellan tarmen och hjärnan, kallad Gut-brain axis, eller tarm-hjärna axeln på svenska. Under 2020 slutfördes en studie på Karolinska institutet inom detta ämne där Synbiotic2000 användes. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av Synbiotic2000 på psykiatriska symtom och funktion hos barn och vuxna med ADHD (utan autismdiagnos). Resultatet visade att Synbiotic2000 minskade autistiska symptom hos barn jämfört med placebo. Det gällde särskilt restriktiva, repetitiva och stereotypa beteenden och intressen. Intag av Synbiotic2000 resulterade även i att vuxna med ADHD hade en förbättrad förmåga att reglera känslor, jämfört med placebo. Det som också gick att se var att ungefär hälften av deltagarna hade något högre nivåer av en viss typ av inflammation i början av studien. Hos barn minskade Synbiotic2000 inflammationen och hos vuxna minskade inflammationen med både placebo och Synbiotic2000.
Med detta som bakgrund utfördes en uppföljande studie för att undersöka mekanismerna bakom dessa förändringar, som publicerades 2023. Studien visade att i utgångsläget hade personer med ADHD, särskilt barn som medicineras för ADHD, signifikant högre nivåer av proinflammatoriska markörer (sICAM-1 och sVCAM-1) samt lägre nivåer av kortkedjiga fettsyror än personer utan ADHD. Barn med ADHD hade även signifikant högre nivåer av fler proinflammatoriska markörer (t.ex. IL-12/IL-23p40 och IL-2Rα) än de vuxna med ADHD, samt ännu lägre nivåer av kortkedjiga fettsyror. Efter behandling med Synbiotic2000 hade proinflammatoriska markörer (IL-12/IL-23p40) signifikant minskat hos barn som medicineras för ADHD, jämfört med placebogruppen.
I en liknande studie från 2024 rapporterades ytterligare fördelar för vuxna, bland annat en minskning av ouppmärksamhet, irritabilitet och depressiva symtom.
Referenser:
- Skott E, Yang L, Stiernborg M, Söderström Å, Ruegg J, Schalling M, Forsell Y, Giacobini M, Lavebratt C. Effects of a synbiotic on symptoms, and daily functioning in attention deficit hyperactivity disorder – A double-blind randomized controlled trial. Brain, Behavior and Immunity 2020 Jun 1.
- Yang LL, Stiernborg M, Skott E, Xu J, Wu Y, Landberg R, Arefin S, Kublickiene K, Millischer V, Nilsson IAK, Schalling M, Giacobini M, Lavebratt C. Effects of a Synbiotic on Plasma Immune Activity Markers and Short-Chain Fatty Acids in Children and Adults with ADHD. Nutrients. 2023 Mar.
- Arteaga-Henríquez G, Ramos-Sayalero C, Ibañez-Jimenez P, Karina Rosales-Ortiz S, Kilencz T, Schiweck C, Schnorr I, Siegl A, Arias-Vasquez A, Bitter I, Fadeuilhe C, Ferrer M, Lavebratt C, Matura S, Reif A, Réthelyi JM, Richarte V, Rommelse N, Antoni Ramos-Quiroga J. Efficacy of a synbiotic in the management of adults with Attention-Deficit and Hyperactivity Disorder and/or Borderline Personality Disorder and high levels of irritability: Results from a multicenter, randomized, placebo-controlled, ”basket” trial. Brain, Behav Immun. 2024 Jun 15.