Fler studier bekräftar tarmflorans betydelse för hälsan

Under det senaste decenniet har medvetenheten om tarmhälsans betydelse ökat. Vårt tarmsystem, särskilt tjocktarmen, består av både nyttiga och sjukdomsframkallande bakterier. I människans tarmkanal finns runt 100 miljarder mikroorganismer. Denna sammansättning av mikroorganismer kallas tarmens mikrobiota och består framförallt av bakterierna Firmicutes och Bacteroidetes, men också av svampar, jäst och virus. En god mikrobiota anses vara en avgörande faktor för vår hälsa. Många av dagens medicinska studier fokuserar därför på mikrobiotans roll för uppkomsten av olika sjukdomar som inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer, typ 2 diabetes och autoimmuna reumatologiska sjukdomar. Tarmmikrobiotan är viktig redan när vi föds. För barn som föds mycket för tidigt den faktiskt betyda skillnaden mellan liv och död.

Häromåret presenterades en svensk studie som visar att tillförsel av mjölksyrabakterien Lactobacillus, kan rädda livet på mycket för tidigt födda barn. Studien leddes av forskare vid Linköpings universitet och har publicerats i tidskriften Cell Reports Medicine.

Drabbas av inflammation

Barn som föds mycket tidigt kan drabbas av en svår inflammation i tarmen. Tillståndet kallas nekrotiserande enterokolit, eller NEC och innebär att delar av tarmen dör. Så många som ett av tre NEC- drabbade barn dör, och de som överlever får ofta långvariga komplikationer som förkortad tarm eller blir försenade i sin utveckling.

Hos mycket för tidigt födda barn är bakteriesammansättningen i tarmen annorlunda än hos nyfödda som föds efter en normallång graviditet. Flera studier har därför undersökt om tillförsel av vissa bakterier, så kallad probiotika kan ha positiva effekter.

Den svenska studien är en del av en klinisk studie genomförd i Linköping och Stockholm, där 132 barn födda mellan graviditetsvecka 23 och 28 och som vägde under ett kilo vid födseln, ingick. Barnen delades slumpmässigt in i två grupper där den ena gruppen fick oljedroppar med probiotika och den andra fick placebodroppar. Behandlingen pågick dagligen fram till den vecka då barnen egentligen skulle ha fötts. Forskarna undersökte hur bakteriefloran påverkades när Lactobacillus tillfördes. De analyserade sedan bakterierna i barnens avföring vid olika tidpunkter. Forskarna såg en skillnad i tarmens bakterieflora under den första månaden hos de barn som fick probiotisk behandling jämfört med placebogruppen. I den obehandlade gruppen förekom också de potentiellt sjukdomsframkallande bakteriegrupperna Staphylococcus och Klebsiella i högre utsträckning under den första levnadsveckan.

I dag används probiotika på allt fler neonatalavdelningar eftersom det anses finnas vetenskapligt stöd för att probiotika är bra och säkert att ge till för tidigt födda barn.

Minskning av blodförgiftning och NEC

Precis som den svenska studien visar också en brittisk studie som publicerats i den medicinska tidskriften ”Archives of Disease in Childhood” att tillskott av probiotika räddar liv på för tidigt födda barn. Forskare vid Norfolk and Norwich University Hospital (NNUH) i England har under en tioårsperiod följt närmare 1000 barn som föddes för tidigt. Resultaten visar en  minskning av blodförgiftning och nekrotiserande enterokolit, NEC hos barnen som fick probiotika. Norfolk and Norwich University Hospital (NNUH) var ett av de första sjukhusen i Storbritannien som införde en daglig dos av probiotika till de för tidigt födda barnen på neonatalavdelningen.

Svårt få i sig näring

Barn som föds för tidigt har också svårt att få i sig föda eftersom många organ är omogna. Det innebär att de heller inte får i sig tillräckligt med näring.

I ytterligare en studie på mycket för tidigt födda barn har kinesiska forskare undersökt effekten av probiotika just vid matintag. Här har man tittat på om barnen ökar i vikt och om tiden de behöver stannar på sjukhuset kan förkortas om de får probiotika. Studien är en så kallad metaanalys där forskarna gått igenom nio tidigare genomförda studier med probiotika. Av dessa studier visade sex av dem att probiotika var fördelaktigt. Barn som vägde 1,5-18 kilo vid födseln och fått probiotika ökade till cirka 1,9-2,6 kilo, medan de som fått placebo ökade sin vikt långsammare, från 1,4-1,9 kilo vid födseln till 1,7-2,2 kilo. I fyra av studierna såg man också att sjukhustiden förkortades.

Förändrad tarmflora hos äldre

Men det är inte bara för tidigt födda barn som har stor nytta av probiotika. Med ålderdomen uppkommer både biologiska och fysiologiska förändringar som skapar obalans i tarmfloran, så kallad dysbios, och det finns en mängd forskningslitteratur som beskriver åldersrelaterade förändringar i tarmmikrobiotans sammansättning, vilket i hög grad påverkar den allmänna hälsan. Många äldre drabbas även av en kronisk låggradig inflammation.

Tidigare trodde man att det var vår västerländska diet som ensamt låg bakom obalansen i tarmfloran och den åtföljande åldersrelaterade inflammationen. Det är känt att en ohälsosam kost och livsstil kan minska mängden nyttiga bakterier och i stället öka tillväxten av oönskade bakterier, vilket medför risk för olika sjukdomar. Men nyligen visade Emeline Ragonnaud, gästforskare vid Köpenhamns universitet och Arya Biragyn, forskare och chef vid National Institute of Aging, NIA i Baltimore, USA  att förändringarna kan vara inbyggda i åldringsprocessen. Det som händer är att de goda bakterierna verkar minska med åldern och i stället ersätts de av bakterier som främjar den kroniska inflammationen.

Men även om vi inte kan hindra åldrandet så finns det inget som säger att vi inte kan förbättra vår tarmflora och därigenom må bra även som äldre. Studier har visat att intag av probiotika väsentligt kan bidra till att hämma pro-inflammatoriska markörer hos äldre människor. Probiotika tillsammans med prebiotika, så kallad resistent stärkelse eller olösliga fibrer samt proteiner spelar roll för att minska inflammation hos äldre.

Gynnsamt med chili

Oavsett om vi är unga eller gamla så gynnas våra tarmar och vår hälsa av en varierad och balanserad tarmflora. I kosten hittar vi probiotika i till exempel rå, oupphettad, syrad mat som yoghurt, fil, surströmming och surkål, och för att kroppen ska ta upp och behålla probiotika behövs även prebiotika exempelvis kall potatis, baljväxter, sparris, bananer, havregryn, mandel och honung. För att sköta om vår tarmhälsa bör vi också titta bland kryddorna. En kryddväxt som anses ha särskilt goda egenskaper är chilipeppar eller rättare sagt kapsaicin, den molekyl som finns i chili.

Tidigare studier på kapsaicin har visat en gynnsam effekt eftersom det har en antiinflammatorisk förmåga och även kan skydda mot fetma. Anledningen är att kapsaisin är bra för tarmmikrobiotan.

För att ta reda på hur regelbunden konsumtion av kapsaicin påverkar tarmens mikrobiota har forskare från USA och Japan i en nyligen publicerad studie använt en in vitro-modell för att studera mänsklig  tarmflora. In vitro-modellen innebär att man studerat mikrobiotan från människor i ett provrör. Genom att använda en kombination av den senaste typen av gensekvensering och metabolomik, vilket mycket förenklat kan beskrivas som att man i en enda kemisk analys studerar små molekyler i ett biologiskt prov, fann forskarna att ett regelbundet intag av kapsaicin  förändrade  strukturen i mikrobiotan, bland annat såg man en ökad mångfald av bakterier och vissa kortkedjiga fettsyror, särskilt  butyrat eller smörsyra, som hjälper tarmens slemhinna att hålla sig tät och stark och utgör en barriär mot giftiga ämnen som kan passera tarmen.

Idag är de flesta forskare överens om att tarmfloran har betydelse både för vårt fysiska och psykiska välmående. Vad som är bra eller dålig tarmflora vet vi dock inte ännu. Men forskningsfältet har formligen exploderat och kopplingen mellan tarmflora och hälsa studeras nu runt om i världen. Och vem vet; kanske det en dag blir möjligt att skräddarsy dieter utifrån var och ens specifika tarmflora?

Källor:

Effects of Lactobacillus reuteri DSM 17938 supplementation on the gut microbiota in extremely preterm infants in a randomised placebo-controlled trial.

Magalí Martí, Johanne E. Spreckels, Purnika Damindi Ranasinghe, Erik Wejryd, Giovanna Marchini, Eva Sverremark-Ekström, Maria C. Jenmalm och Thomas Abrahamsson. Cell Reports Medicine, published online 22 februari 2021.

Robertson C, Savva GM, Clapuci R, Jones J, Maimouni H, Brown E, Minocha A, Hall LJ, Clarke P. Incidence of necrotising enterocolitis before and after introducing routine prophylactic Lactobacillus and Bifidobacterium probiotics. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed. 2020 Jul.

Zhang W, Wang S, Xing Y, Wang H, Fu B, Long M, Cao J. Clinical efficacy of probiotics on feeding intolerance in preterm infants: a systematic review and meta-analysis. Transl Pediatr. 2022 Feb.

Warman DJ, Jia H, Kato H. The Potential Roles of Probiotics, Resistant Starch, and Resistant Proteins in Ameliorating Inflammation during Aging (Inflammaging). Nutrients. 2022 Feb 10.

Ragonnaud E, Biragyn A. Gut microbiota as the key controllers of ”healthy” aging of elderly people. Immun Ageing. 2021 Jan 5.

Mahalak KK, Bobokalonov J, Firrman J, Williams R, Evans B, Fanelli B, Soares JW, Kobori M, Liu L. Analysis of the Ability of Capsaicin to Modulate the Human Gut Microbiota In Vitro. Nutrients. 2022 Mar 18.