Gurkmeja – Det antiinflammatoriska guldet

Denna krönika är skriven av Stig Bengmark – professor emeritus, forskare, föreläsare och författare. Läs fler av Stigs krönikor här.

Misshandel av dina egna och bakteriernas gener ger kronisk inflammation

I flera av texterna på denna sida kan du läsa om hur vår livsstil påverkar vårt immunsystem negativt, vilket leder till att kroppen går in i en ”beredd på det värsta”-situation kallad kronisk inflammation – modern till så gott som alla sjukdomar. Du kan även läsa om hur man genom att konsumera starkt upphettad mat – stekt, grillat, rostat och bakat – lagrar inflammationsframkallande proteiner i kroppens celler som i regel stannar i kroppen i många år (och inte sällan för evigt). Sot lämnar som princip aldrig kroppen och njur- och lungsjuka – speciellt de med KOL – hör till dem som ofta har förhöjda AGE/ALE, vilket kan förklara bl a den håglöshet som de ofta känner, ofta parallellt med att de uppvisar brist på vitamin D.

Människan har ca 25 000 gener, varav ca 5% (1200 -1300 gener) är inblandade i kontrollen av inflammation. Till detta skall läggas de 3-9 miljoner gener som vi har som våra ”husbakterier” – framför allt i tarmarna – vilka också bidrar starkt i kontrollen av den nivå av kronisk inflammation som vi har i vår kropp. Om vi betraktar våra gener som ett superpiano med 25 000 tangenter, så är ”inflammationssymfonin” helt beroende av hur du behandlar/misshandlar dina tangenter – ju mer du anstränger dem med dålig mat, brist på motion och stress, desto värre blir effekten. En del av oss har känsligare och andra har robustare tangenter, en del blir lättare sjuka och andra mera sällan.

Antioxidanter har en antiinflammatorisk effekt

Troligen har alla antioxidanter mer eller mindre möjlighet att göra tangenterna ”trögare” och därmed ”dämpa” de skadliga effekterna. Här är en lista på torkade kryddor med stark antioxidanteffekt (även kallat ORAC-värde):

• Kryddnejlika (315000)
• Oregano (201000)
• Gurkmeja (160000)
• Kummin (77000)
• Persilja (74000)
• Curry (48500)
• Senapsfrö (29500)
• Ingefära (29000)
• Svartpeppar (27600).

Drottningen bland växtantioxidanterna har hittills varit gurkmeja, troligen därför att den är den enda som blivit riktigt studerad – den har ju använts i folkmedicin i tusentals år – men det är inte omöjligt att om de andra här ovan blev utforskade så skulle de ha liknande effekter. Gurkmeja är en rot, inte helt olik ingefära, men mindre och starkt gul. Den indiska läkekonsten Ayurveda har använt gurkmeja i tusentals år för att behandla diverse invärtes och utvärtes sjukdomar.

Utveckling av biologicals – läkemedel med förmåga att hämma inflammation

Läkemedelsbolagen insåg i slutet av förra århundradet vilka möjligheter det skulle innebära om man kunde dämpa den kroniska inflammationen genom att hämma/dämpa de inflammationsframkallande genernas effekter, och jakten på inflammationshämmare påbörjades. Dessa läkemedel fick sammanfattningsnamnet biologicals, och då uppgiften att hämma alla 12-1300 generna tedde sig omöjlig så inriktade de sig på speciellt starka inflammationsdrivande gener, som COX-2. Men ve och fasa – de visade sig att alla läkemedel som togs fram mot COX-2 var mer eller mindre giftiga och orsakade död i stroke och hjärtinfarkt – flera preparat fick dras in och flera läkemedelsbolag dömdes till skadestånd i miljardklass. Det uppges att vid ett tillfälle förelåg ca 25 000 åtal mot bolagen från personer och anhöriga som tagit skada.

Plantor och godartade bakterier har samma effekter. Jag kallar dem eco-biologicals

Nu kommer det fantastiska – gurkmeja är inte bara en fullständigt ogiftig hämmare av COX-2, utan den kan faktiskt kontrollera mer eller mindre alla 12-1300 inflammationsdrivande generna (något som också högklassig probiotika gör – gurkmeja och probiotika fungerar ypperligt väl tillsammans).

Gurkmeja innehåller uppåt 20 olika substanser som samverkar i denna funktion – kallat curcumenoider. Den dominerande curcumenoiden och kaptenen i laget – Zlatan – heter curcumin, men alla de andra är på sitt sätt lika viktiga. Curcumin kan man köpa på kapsel, få i sig genom kryddpulver (använd en rågad matsked per dag) eller från färsk gurkmeja om du får tag på det.

Forskningen på gurkmeja tilltar hela tiden

Kliniska studier av effekter av olika preparat kostar som bekant stora pengar och endast läkemedelsbolag, som kan tjäna stora belopp på sina preparat, har resurser till detta. När det gäller preparat som gurkmeja och probiotika så saknas som regel pengar att bekosta studierna och samhället har hittills inte heller visat särskilt stort intresse att understödja sådan forskning, så därför har forskningen kring dessa hittills, med några få undantag, skett på djur. De forskare som utforskar gurkmejans hemligheter är emellertid många och de ökar i antal hela tiden – inte minst i Indien där man redan har tusenårig erfarenhet. Vid Houston-universitet i USA finns ett center som bara sysslar med gurkmeja, och nedanstående bild förtecknar de sjukdomar som de hoppas kunna förebygga och behandla med gurkmeja/curcumin.

Hittills gjorda erfarenheter ger vid handen att:

* Allergi dämpas
* Artrit förbättras
* Ateroskleros förhindras/minskar
* Åldrande fördröjs
* Cancer förhindras/tillväxer långsammare
* Diabetes förhindras/förbättras
* Hudsjukdomar förhindras/förbättras
* Infektioner förhindras/förbättras
* Leversjukdom förhindras/förbättras
* Lung- och andningssjukdomar förhindras/förbättras
* Mag- och tarmsjukdomar förhindras/förbättras
* Munsjukdomar/tandlossning förhindras/förbättras
* Neurodegenerativa sjukdomar förhindras/förbättras
* Pankreassjukdomar förhindras/förbättras
* Skelett- och muskelsjukdomar förhindras/förbättras
* Tobaksinducerade sjukdomar förbättras
* Ögonsjukdomar förhindras/förbättras

Så, hur äter du gurkmejan då?

Om du ska äta den i pulverform behöver du tillföra några till ingredienser eftersom kroppen har svårt att ta upp gurkmeja i tillräcklig grad. Upptagningen underlättas genom att man bl.a. tillför chilipeppar och/eller svartpeppar (så mycket man står ut med, dock inte mer än ¼ tesked), vilket underlättar upptaget och förstärker effekten eftersom dessa kryddor i sig själva är starka antioxidanter och inflammationshämmare. [Ny forskning visar även på att olika typer av fettlösningar underlättar upptagningen av gurkmeja, då kurkumin (substans i gurkmeja) är ett fettlösligt ämne.] /Red

Den färska gurkmejan är lätthanterlig och den kan du skära i ”minitärningar” och blanda direkt i salladen. I Indien brukar man skrubba ett par dussin rötter (en veckas konsumtion) och lägga dom i en glasburk innehållande hälften citron och hälften vatten. Indier har berättat för mig att de kan tugga ner 2-3 stycken sådana varje dag.

Jag vill passa på att avrunda denna krönika med receptet på vår gurkmejadrink, som vi dricker när vi inte har tillgång till färsk gurkmeja. Vi intar denna cocktail varje morgon tillsammans med te istället för frukost, och det håller hungern borta fram till lunch.

Gurkmejashot
(1 glas)

½ – 1 glas frukt juice (välj juice med låg sockerhalt)

1 rågad msk gurkmejapulver

Upp till ¼ tsk cayennepeppar

2 tsk ceylonkanel

1 tsk spiskummin

1 knivsudd kryddnejlikapulver

½ – 1 msk äppelcidervinäger

1 tsk citronjuice

 

Referenser:

Bengmark S. Curcumin, an atoxic antioxidant and natural NFkappaB, cyclooxygenase-2, lipooxygenase, and inducible nitric oxide synthase inhibitor: a shield against acute and chronic diseases. JPEN J Parenter Enteral Nutr. 2006;30:45-51

Bengmark S. Plant-derived Health-Effects of Turmeric and Curcumenoids. Kuwait Medical Journal 2006, 38 (4): 267-275

Bengmark S. Control of systemic inflammation and chronic disease – the use of turmeric and curcumenoids. In Nutrigenomics and proteonomics in health and disease. Food factors and gene interaction. Edited by Y Mine, K Miyashita, F Shahidi, Wiley-Blackwell 2009

Prasad S et al Curcumin, a component of golden spice: From bedside to bench and back Biotechnology Advances, 2014;32:1053–1064

Professor Bharat B Aggarwal discusses curcumin http://www.youtube.com/watch?v=Zht2Q5D0RdY

The benefits of curcumin http://www.youtube.com/watch?v=ZHu280-mf7E