Kroniska sjukdomar – Världens vanligaste dödsorsak 

I slutet av 2022 publicerade världshälsoorganisationen WHO en rapport om kroniska sjukdomar (även kallade icke smittsamma sjukdomar eller livsstilssjukdomar). Deras statistik visar bland annat att 74% av alla världens dödsfall orsakas av kroniska sjukdomar, men deras budskap är tydligt – majoriteten av dessa dödsfall kan förebyggas.  

Till skillnad från exempelvis infektioner är kroniska sjukdomar inte smittsamma, och beror på en kombination av genetik, fysiologiska faktorer, miljö och livsstil. De fyra huvudsakliga kroniska sjukdomstyperna är hjärt-och kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar och diabetes. Tillsammans skördar de ca. 41 miljoner liv varje år, vilket motsvarar 74% av alla dödsfall, enligt WHO:s senaste rapport. Störst risk att drabbas har äldre personer, men ca. 42% av dödsfallen är personer under 70 år, varav majoriteten av dessa är i låg- eller medelinkomstländer. [1] Dessutom lever flera miljoner människor med minst en kronisk sjukdom under en längre period, något som för många försämrar livskvaliteten väsentligt.

Däremot belyser rapporten att majoriteten av sjukdomsfallen hade kunnat förebyggas genom en förändring av de beteenden som utgör riskfaktorer, d.v.s. ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, tobaksanvändning samt skadlig konsumtion av alkohol. Dessa beteenden påverkar i sin tur de biologiska riskfaktorerna som högt blodtryck, höga blodsockernivåer, förhöjt kolesterolvärde, övervikt och fetma. Även dålig luftkvalitet listas i rapporten som en riskfaktor, men den är dessvärre svårare att påverka själv.

Hur ser situationen ut i världen idag?

17.9 miljoner människor dör årligen i hjärt- och kärlsjukdomar som stroke eller hjärtinfarkt, vilket innebär att det är den dödligaste kroniska sjukdomstypen. 86% av dödsfallen beräknas däremot ha kunnat förebyggas – enbart genom att arbeta preventivt med riskfaktorerna och behandling. Cancer är den kroniska sjukdom som orsakar näst flest dödsfall (9,3 miljoner), följt av kroniska luftvägssjukdomar (4,1 miljoner) och diabetes (2 miljoner).  Även i dessa fall hade en stor andel kunnat förebyggas.

WHO:s statistik visar dessutom att 1 av 3 kvinnor, 1 av 4 män och 80% av ungdomar inte tillräckligt fysiskt aktiva. [2] Övervikt [3] har nästan tredubblats sedan år 1975, och idag beräknas 39% av jordens vuxna befolkning vara överviktiga. Faktum är att i de flesta länder orsakar fetma och övervikt fler dödsfall än vad undervikt gör. WHO:s rapport lyfter även den trend som Professor Stig Bengmark uppmärksammade i sin bok Välj Hälsa! (2018) – att övervikt, som tidigare har varit ett problem begränsat till höginkomstländer, nu ökar även i låg- och medelinkomstländerna.

Kroniska sjukdomar i Sverige

I Sverige har sjukdomsbilden förändrats en hel del under de senaste 200 åren. På 1800-talet var smittsamma sjukdomar det primära hotet mot den svenska folkhälsan. Därefter har det skett ett skifte, och idag är det endast kroniska (icke-smittsamma) sjukdomar som klassas som folksjukdomar. Enligt WHO står de kroniska sjukdomarna för nästan 90% av svenska dödsfall. Av dessa är 32% orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar, 25% av cancer, 6% av kroniska lungsjukdomar och 3% av diabetes.

En positiv trend när det kommer till riskfaktorerna är att tobaksanvändningen i Sverige har minskat kraftigt. Vid millenniumskiftet var ca. 44% av den vuxna befolkningen tobaksanvändare, men 2019 var motsvarande siffra endast 25%. En annan positiv trend är att sannolikheten av förtidig död (<70 år) till följd av kroniska sjukdomar har minskat med 5 procentenheter sedan år 2000 i Sverige. Mer oroväckande är däremot att över hälften av den vuxna svenska befolkningen klassas som överviktiga, vilket innebär att Sverige ligger över det globala snittet. Andelen har dessutom ökat varje år.

Välj hälsa

WHO understryker i sin rapport att vi i stor utsträckning kan minska risken att drabbas av kroniska sjukdomar genom att förändra vår livsstil och kost, vilket överensstämmer väl med Professor Stig Bengmarks budskap – att du själv kan välja hälsa! Vårt bästa råd till dig som läsare är att se informationen från rapporten som något positivt, den bekräftar att du har alla möjligheter att ta makten över ditt mående. En bra utgångspunkt är att fokusera på de tre pelarna: riklig motion, stresskontroll och hälsoriktigt ätande, som du kan läsa mer om i Stigs krönikor.

Läs även Stigs krönika om kroniska sjukdomar: Varför välja att vara sjuk när du har rätt att vara frisk?

OBS: Dödsfallsstatistiken baseras på år 2000–2019, vilket är innan covid-19 pandemin. 

[1] Baserat på statistik från år 2000 – 2019, vilket är innan Covid-19 pandemin.

[2] Fysisk inaktivitet definieras som <150 min mellanintensiv eller <75 min högintensiv träning i veckan för vuxna, 60 min medel– till högintensiv träning om dagen för unga. 

[3] WHO definierar övervikt som BMI>25 kg/m^2 

 

Referenser:

Folkhälsomyndigheten (u.å.). Folksjukdomar. Hämtad 1 december, 2022, från folkhalsomyndigheten

Invisible numbers: the true extent of noncommunicable diseases and what to do about them. Geneva: World Health Organization; 2022. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO.

Store norske leksikon (4 januari, 2019). Folkesykdommer. Snl

World Health Organization, (2022). Noncommunicable Diseases Data Portal. Hämtad December 1, 2022, från NCD-Portal

 

Mer från Hälsa