Nej tack till Majs och Hirs – Det finns bättre

Denna krönika är skriven av Stig Bengmark – professor emeritus, forskare, föreläsare och författare. Läs fler av Stigs krönikor här.

Av alla plantor är kanske majs den som växtförädlarna förstört allra mest. Det är också den planta som allra oftast är förstörd av GMO.

En gång i tiden var majskolven mycket liten och innehöll mycket mer av många olika nyttigheter än vad dagens ”överförädlade” majs gör. Som vanligt var det girighet och kravet på ökad avkastning som drev utvecklingen till den produkt vi har idag. Idag är, enligt min mening, majs otjänlig som föda för människor. Jag skulle gärna se att den inte ens används som djurföda – framför allt för miljöns skull. Varje år skövlas stora arealer av regnskog för att tillfredsställa behovet av majs som föda till djur, främst inom kött- och mjölkproduktionen.

Världsproduktionen av majs är redan mycket omfattande och den beräknas fortsätta öka i rask takt också under kommande år – detta till fortsatt tilltagande stor skada för miljön. En drastisk reduktion i efterfrågan av kött och mejerivaror är faktiskt det enda som kan stoppa denna utveckling.

Tomma kalorier – inget annat!

Majsmjöl är, liksom rismjöl och potatismjöl, bara tomma kalorier – ”skräpmjöl” – som vi alla gärna kan avstå ifrån. Dessa mjölsorter har alla oacceptabelt högt GI:

Majs och majsprodukter:
Majsmjöl 97, majsbröd 92, cornflakes 121, majschips/nachos 105, popcorn 79

Ris och risprodukter:
Riskakor 117, risnudlar 131, snabbris 128, råris 81, puffat ris 132

Potatisprodukter:
Chips 77, potatismos 118, potatismjöl 110

Oväntat och till min stora besvikelse så talar mycket för att också ett annat sädesslag skall undvikas, ett sädesslag som tyvärr många uppfattar som nyttigt: hirs. Hirs är tveksamt av flera skäl:

• Det har ett jämförelsevis högt GI – 101.
• Det innehåller rikligt med saponiner, känt för att öka tarmläckage och därmed tarmens genomsläpplighet av gifter t.ex. bakterietoxiner som endotoxin, men faktiskt också rester av eller t.o.m. hela bakterier.
• Det är rikligt på fytinsyra/fytat – en substans som är känd för att binda nyttiga mineraler som järn, kalcium, zink och magnesium – och minskar därmed kroppens förmåga till upptag av viktiga mineraler.
• Det framhålls också som nackdel att hirs har ett mycket lågt innehåll av den viktiga mineralen jod.

Majs – värstingarnas värsting

Majs är sällsynt kaloririk och ofta sätter man till stora mängder socker. En studie av kaloriinnehållet i bio-popcorn vid Londons många biografer visade att alla strutar/påsar utom en innehöll mer än 1000 kalorier – d.v.s. en kalorimängd som motsvarar hälften eller mer av rekommenderat daglig kaloriintag för t.ex. en femtonåring. Den mängd socker som ofta tillsätts ökar faktiskt inte bara mängden kalorier utan bidrar också till majsens förmåga att inducera förhöjd inflammation i kroppen. Tyvärr är det också så att popcorn inte längre bara äts av barn och vuxna vid enstaka biobesök, utan faktiskt ganska regelbundet hemma i TV-soffan – i många familjer är det ett uppskattat inslag i bl.a. fredagsmys.

Majs är rikt på proteotoxinet zein – mer känd som ingrediens vid framställning av plaster

Men, det är inte kaloriinnehållet som gör majs till en ”värsting” – den egenskapen har många andra livsmedel också. Nej, det som gör majs till en värsting är dess innehåll av ett gluten- och kaseinliknande proteotoxin, kallat zein. Zein är ganska okänt i hälsokretsar, men desto mer välkänt inom plastindustrin. Zein används bl.a. för tillverkning av diverse plastprodukter som t.ex. för beläggning för att hindra läckage i pappersmuggar, för tätning av tyger, till produktion av knappar och, precis som gluten i det förgångna, till klister.

Zein i kosten har visat sig ha katastrofalt inflytande på aktiveringen av signalsubstanser, speciellt serotonin och melatonin och faktiskt också epinephrin och dopamin – alla sammanfattade under begreppet monoaminer. Zein blockerar inlagringen i kroppens celler, speciellt i hjärnans celler, av den essentiella aminosyran tryptophan – en essentiell aminosyra är en substans som kroppen inte själv kan tillverka utan den måste tillföras via kosten.

Tryptophan finns rikligt i bl.a. linfrö, bovete, bananer, sura körsbär och mörk choklad. Det är välkänt att för att tryptophan skall fungera optimalt i kroppen så krävs också bl.a. rik tillgång på mineral som magnesium och vitaminer som vitamin B6. Källor till dessa är:

Monoaminer som serotonin och melatonin är ytterst viktiga för välbefinnandet

Serotonin – ”den lugna själens signalsubstans” – och melatonin – ”dygnsrytmens och sömnen signalsubstans” – bildas bland annat i hjärnan. Det är välkänt att vid flera neuropsykiatriska tillstånd är aktiveringen av dessa monoaminer mycket bristfällig.

En mycket intressant studie på djur visar att inlagring i cellerna av den viktiga substansen tryptophan reduceras kraftigt av olika proteotoxiner: mycket starkt av zein, påtagligt av gluten (vete, råg och korn) och kasein (mejerivaror) men obetydligt av laktoalbumin. Intag av växtprotein däremot förbättrar om än ganska obetydligt. Minskning i tillgänglighet av tryptophan i hjärnan åtföljs alltid av motsvarande minskningar i syntes/aktivering av de ”livsviktiga” signalsubstanserna.

Bristfällig monoamin-funktion har iakttagits vid bl.a. flera olika neuropsykiatriska tillstånd

Brist på eller bristande balans av monoaminer – speciellt i hjärnan – är faktiskt välkänt vid en rad neuropsykiatriska sjukdomar som depression, ADHD, Schizofreni och Parkinsons sjukdom m.fl. – sjukdomar som dessutom är starkt associerade med dålig tarmfunktion (orsakad av dåliga matvanor) och dåligt upptag av en mängd olika substanser bl. a. vitamin D, vitamin K och tryptophan. Mitt hopp är att rekonditionering av tarmfloran med min synbiotika i framtiden skall bidra till ökad frisättning av viktiga substanser som magnesium, olika vitaminer och framförallt tryptophan, och därigenom påtagligt förbättra situationen.

Jag är övertygad att vi alla mår bra av att avstå från majs, majsprodukter och säkert också hirs. Särskilt bör det gälla de som har neuropsykiatriska sjukdomar,och kanske alldeles särskilt de som har bokstavssjukdomar. Amfetamin, som ofta användes i behandling av ADHD, har en molekylär struktur som faktiskt påminner mycket om tryptophan – kanske är det som tryptophan-ersättning som den har sina effekter.

Det nyttiga sitter i skalen

Att kvoten är hög mellan skal och mjöl är viktigt – det är främst i skalet som alla nyttigheter sitter. Mjölet är mest tomma kalorier och av det vill vi ha så litet som möjligt.  I Mariannes och mitt kök är t.ex. majs, hirs och ris ”portade”. Uteslutna är också gluten-stinna och överförädlade råg, vete och korn. Vi använder sedan länge bl.a. mycket quinoa och bovete. Men, tyvärr ser vi växtförädlarnas spår också på dessa – speciellt quinoa har genom åren blivit allt ”mjöligare”. Nu tågar våra förfäders säd in med stormsteg – ADT-konsortiet med Amaranth, Durra, Teff – urkraft! Vi, människan, homo sapiens, kommer ursprungligen från Afrika och nu, några tusen år senare, kommer också våra förfäders sädesslag till oss.

Kära växtförädlare, vi vet att ni redan idag har kastat er över också dessa sädesslag men får vi be er: låt dem för vår hälsas skull få vara i fred.

Referens:
• Choi S et al Physiol Behov 2009;98:156-162