Resistenta bakterier farligare än cancer år 2050

Denna krönika är skriven av Stig Bengmark – professor emeritus, forskare, föreläsare och författare. Läs fler av Stigs krönikor här.

Bara några årtionden tillbaka så var euforin stor i medicinska kretsar. Som framgår av nedanstående bild hade svåra sjukdomar orsakade av olika infektioner, bl.a. tuberkulos, och könssjukdomar som syfilis o.s.v. (allt ovanför röd linje på bilden nedan), framgångsrikt bekämpats under det senaste seklet.

stig bengmark krönika resistenta bakterier

Men, nu ser det inte lika hoppfullt ut längre. Redan idag dör varje år cirka 50 000 människor bara i USA och EU i infektioner för vilka numera effektiv behandling saknas. De bakterier som förorsakar dessa infektioner har nämligen skapat sig totalt herravälde genom att utveckla full motståndskraft – resistens – mot just de läkemedlen som för inte länge sedan skapade en medicinsk framgång utan dess like.

Om man jämför med cancer – jordens vanligaste orsak till för tidig död (bara i t.ex. USA mer än 550 000 varje år) – så är det idag likväl mindre än 5% som dör i sviter av resistenta bakterier. Så kommer det inte att vara länge till – om inte ett mirakel inträffar. Trots att antalet dödsfall i cancer på jorden beräknas ha tredubblats år 2050 så beräknas, som det ser ut idag, dödligheten i infektioner orsakade av resistenta stammar vid denna tidpunkt ha passerat cancer som den ledande dödsorsaken på jorden. Då beräknas nämligen varje år 10 miljoner människor av jordens befolkning falla offer för infektioner som det saknas bot för, vilket kommer att åstadkomma våra samhällen ofantliga kostnader – 100 biljoner dollar i utgifter för ”förgäves” behandling och uteblivna inkomster från de som dör.

WHO gör tafatta försök att reducera konsekvenserna

WHO har i ett desperat försök att minska ökningen av antalet fall av resistenta stammar tagit fram en plan som nyligen antagits av den 68:e generalförsamlingen. Tyvärr saknar den helt några som helst nya och radikala förslag – den upprepar bara vad som redan är känt och som hittills visat sig ganska verkningslöst, som att:

  • Förbättra förebyggande av infektioner på sjukhus och vårdcentraler
  • Skriva ut antibiotika bara när det verkligen är absolut nödvändigt
  • Aldrig skriva ut starkare antibiotika än verkligen nödvändigt

Enligt rapporten kan politikerna i de olika medlemsstaterna speciellt se till att:

  • Utvecklingen av resistenta stammar bättre följs upp än vad som sker idag
  • Förebyggande av infektioner och kontroll av dess uppkomst prioriteras bättre än idag
  • Användandet av mediciner, speciellt antibiotika, blir bättre reglerat i lag än vad fallet är idag
  • Allmänheten blir bättre medveten om problemet med antibiotikaresistens
  • På olika sätt stödja och visa uppskattning för innovation i avsikt att skapa nya initiativ till förebyggande och behandling av resistenta stammar
  • Mer än idag stödja utvecklandet av nya diagnostiska hjälpmedel, vacciner, och andra nya behandlingsmetoder
Annons
Köp Stig Bengmarks böcker!
  • Stigs bästa råd för optimal hälsa
  • Allt om inflammation och tarmfloran
  • Tips och recept för det antiinflammatoriska köket

Nyupptäckt folkspillra ger nytt perspektiv

2009 hittande man en folkspillra i de mest otillgängliga delarna av Amazonas i Venezuela – en grupp som med allra största sannolikhet inte varit i kontakt med några människor sedan de anlände till Sydamerika för mer än 11 000 år sedan. Ett medicinskt team besökte dem ganska snart och gjorde omfattande medicinska undersökningar. De var framsynta nog att också ta prover på tarmfloran hos denna befolkning, kallad Yanomami. Tarmfloran har nu undersökts i detalj och en forskningsrapport har i dagarna blivit publicerad (Clemente et al. Sci. Adv. 2015;1). Helt överraskande visar sig dessa individer ha en 40% mer omfattande tarmflora än något känt folkslag vilket tyder på att omfattande delar av tarmfloran blivit utrotade i civilisationsprocessen – kanske många av de för hälsan mest viktiga?

Bl.a. har man till stor överraskning funnit att dessa individer har inte mindre än ett trettiotal bakterier med antibiotika-resistenta gener. Kanske hade våra förfäders bakterier, som försvarade individerna mot diverse gifter i omgivningen, antibiotika-egenskaper? Kanske är det en förutsättning för framgång med antibiotika att dessa bakterier hunnit bli utrotade? Och, om så är fallet så, är kanske möjligheten att använda antibiotika bara en historisk parentes?

Under miljontals år var den egna bakteriefloran enda skyddet mot sjukdom

Jag anser att den behandling som borde vara mest närliggande är att rekonditionera den dåligt fungerande tarmfloran – tillförsel av pro- och synbiotika är ett riskfritt och mycket lovande alternativ. Sedan mer än 30 år har jag samarbetat med kollegor runt jorden i försök att ersätta farlig antibiotika med totalt riskfria pro- och synbiotika – av hälsomyndigheterna förklarade som GRAS (Generally Regarded As Safe). Detta har lett till en produkt för tarmrekonditionering – Synbiotics 2000 – som med stor framgång prövats på olika svårt sjuka i intensivvården, inte minst de som genomgår transplantation, mest lever men också benmärg, vid svåra olycksfall o.s.v, och som visat sig kraftigt reducera förekomsten av infektioner. Nu skall den också prövas vid ADHD, akut psykos och som supplement vid dialysbehandling.

stig bengmark krönika resistenta bakterier 3

En ung man som undergick benmärgstransplantation och som vägrade ta antibiotika var den förste att istället pröva Synbiotic 2000. Det är värt att betänka att han behandlades med levande bakterier i en situation då det egna immunsystemet var helt och hållet utsläckt. Efterförloppet till behandlingen var helt utan anmärkning och han gick hem på rekordtid.

Mikrobiologen och professorn Val Edward-Jones, chef för forskningsutveckling vid Manchesters Universitet, hjälpte mig för 10 år sedan att titta på Synbiotics effekt på resistenta bakterier på laboratorium som hon beskrev som omfattande (se bilden).

En vanlig antibiotikakur förstör 90% av tarmfloran

Det är en skrämmande information att våra mest använda och uppskattade läkemedel, antibiotika, faktiskt bidrar till utveckling av de svåra sjukdomar som så snabbt ökar i västvärlden och över hela jorden: allergier, ofta astma och hudeksem, men också fetma, diabetes, Alzheimer och olika typer av cancer.

Det har hittills nästan inte alls beaktats att den moderna människans, kanske i kontrast till våra förfäders, redan svårt uttunnade flora av tarmbakterier dåligt tål närvaro av kemikalier, och naurligtvis speciellt sådana som tillverkats för att förstöra bakterier som t.ex. antibiotika. Man har faktiskt beräknat att en vanlig antibiotikakur i snitt förstör 90% av tarmfloran (mikrobiota) och då bl.a. immunfunktioner, gallmetabilism och tillverkning av viktiga hormoner som prostaglandiner och steroider (Caetano L et al. Antimicrob Agents Chemother. 2011;55:1494-1503) – och det tar ofta år innan tarmflora och tarmfunktion återställts.

Cancermediciner har tyvärr samma effekter – kemoterapimediciner reducerar tarmfloran cirka 100 gånger och de speciellt känsliga aeroba bakterierna cirka 10 000 gånger (de elimineras helt). Dessutom ökar halten i tarmen av mer motståndskraftiga elakartade och sjukdomsalstrande bakterier, ofta kallade Gram-negativa bakterier, cirka 100 gånger (Van Vliet MJ et al. Clin Infect Dis 2009;49:262-270). Även vanliga och dagligen använda mediciner som blodtrycks- och sömnmediciner sätter sina dystra spår i tarmfloran. En ganska nyligen publicerad studie (Nonzee V et al J Med Assoc Thai 2012;95:96-104) visar att vanliga blodtrycksmediciner ger dysbios (en dåligt fungerande tarmflora) men att den också reducerar produktionen av det viktiga slemhinneskyddande mukuslagret (slem).

Var alltid försiktig med läkemedel – de sätter alltid ner ditt immunsystem

Också vanliga magsårsmediciner som man köper utan recept på apoteket påverkar tarmfloran – om de t.ex. används under graviditet så ökar markant fostrets risk att senare i livet få astma (Andersen AB et al. Aliment Pharmacol Ther 2012;35:1190-1198). I dagarna publicerade studier från Indien visar att om t.ex. en diarrésjuk behandlas med antibiotika så är individens motståndskraft betydligt nedsatt och tiden till nästa diarré-episod betydligt förkortat (Rogawski ET et al Int J Epidemiol. 2015 E-pub). En annan nyligen publicerad undersökning (Boursi B et al Eur J Endocrinol 2015;172:639–648) visar att för varje antibiotikakur som en individ genomgår så ökar risken att senare få diabetes betydligt: 2-5 kurer i livet med 8% (om quinoloner 15 %) och mer än 5 kurer i livet med 23% (om quinoloner  37 %). En annan undersökning visar att om du tar upp till 18 sömntabletter per år så ökar risken för för tidig död 3.6 gånger, mellan 18 och 132 sömntabletter per år så ökar den 4.4 gånger och om mer än 132 tabletter per år med inte mindre än 5.3 gånger (Kripke DF et al BMJ Open 2012:2).

Bakteriernas favoritmat – plantfibrer

Vårt största hälsodilemma är att vi slutat äta den mängd och den sort av mat som våra skyddsbakterier vill ha. Det måste sägas som det är – det är detta som gör oss så sjuka – och värre förespås det bli. Det är fibrer och åter fibrer som gäller.

I min krönika om fibrer diskuterade jag betydelsen av växtfibrer för att våra skyddsbakterier skall överleva och växa över tid. Det är också därför som jag har försett min probiotika med 10 gram fibrer – 2.5 gram av fyra olika sorter: betaglukaner, inulin, pektin och resistent stärkelse. Helst skulle jag vilja tillsatt mycket mer men får nöja mig med att påpeka vikten att konsumenten äter mycket, mycket fibrer. Effekten blir vad man gör den till.

Jag påpekade bl.a. att Livsmedelsverken i olika västliga länder rekommenderar ett intag av fiber motsvarande 25-35 gram per dag, vilket jag finner alldeles för litet. Men sanningen är att människor i t.ex. USA och Västeuropa idag bara äter hälften så mycket – 15-20 gram – vilket är en katastrof. Betänk att de människor som har bästa tarmfloran på jorden dagligen konsumerar plantor motsvarande uppåt 150 gram ren fiber varje dag.

Hedra dina tarmbakterier och det må gå dig väl och du må länge leva på jorden

Två allt överskuggande regler för optimal hälsa gäller:

  • Tillfredsställ varje dag dina hälsobakteriers behov av stora mängder fibrer
  • Minska/uteslut alla gifter, både de som giftbakterierna i kroppen bildar som endotoxin, och de som tillförs utifrån, allt från kemikalier till läkemedel.

Sen finns det några regler till – mina tolv budord.

 

 

Mer från Prof. Bengmark