Ny studie: Synbiotic2000 minskar proinflammatoriska markörer hos barn som tar ADHD-medicin
Catharina Lavebratt, docent i medicinsk genetik vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet, är en av forskarna som har lett den nya studien. På bilden står hon tillsammans med Professor Stig Bengmark, som är upphovsman bakom forskningspreparatet Synbiotic2000. Foto: Niklas Nyman
ADHD och tarmfloran
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar cirka 5% av barn och 3% av vuxna. Symptomen innefattar vanligtvis hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Hos cirka 75-80% av personer med ADHD förekommer även andra samsjukliga psykiatriska tillstånd, till exempel affektiva störningar eller autismspektrumstörningar.
Tidigare forskning har visat att det kan finnas skillnader i tarmfloran hos personer med ADHD jämfört med personer utan ADHD. Studier på möss har även visat att både deras beteende och hjärna påverkas när forskare överför fekal mikrobiota från ADHD-patienter till mössen. Således finns det indikationer på att tarmfloran kan ha en koppling till ADHD-symtom. Däremot har inga specifika ADHD-relaterade tarmbakterier bekräftats.
Gut-brain axis
Kopplingen mellan tarmen och hjärnan, den så kallade gut-brain axis eller tarm-hjärna axeln, är ett forskningsområde som har fått ökat intresse under senare år. Tarm-hjärna axeln är de kommunikationsvägar som förbinder tarmen och hjärnan. Den mest direkta länken är vagusnerven, som sträcker sig hela vägen från hjärnans rot ner i tarmväggen. Andra kommunikationsvägar mellan tarm och hjärna är via blodet, immunsystemet eller nervsystemet. För att hitta nya metoder för diagnostik och behandling undersöker forskare vilken roll tarm-hjärna axeln har i olika psykologiska fenomen, samt hur den påverkar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism.
Synbiotic2000 minskade autistiska symtom hos barn med ADHD
En tidigare studie vid Karolinska Institutet undersökte effekterna av Synbiotic2000 (3 stammar av mjölksyrabakterier kombinerat med kostfibrer) på personer med ADHD (utan autismdiagnos). Studien visade att i jämförelse med placebo hade Synbiotic2000 positiva effekter på autistiska symtom hos barn med ADHD. Dessutom indikerade studien på minskade svårigheter med känslohantering hos vuxna med ADHD. Studien observerade även att ungefär hälften av deltagarna hade någon typ av inflammation vid studiens början. Med detta som bakgrund utfördes en uppföljande studie för att undersöka mekanismerna bakom dessa förändringar.
Ny studie visar minskad inflammation hos barn som medicineras för ADHD
Syftet med den uppföljande studien var att undersöka effekterna av Synbiotic2000 på immunmarkörer och kortkedjiga fettsyror (SCFAs) hos vuxna och barn med ADHD. Totalt deltog 320 personer i studien vid Karolinska Institutet, varav 248 personer med en ADHD-diagnos och 72 personer utan diagnos. Testpersonerna delades slumpmässigt in i två grupper, varav den ena gruppen fick Synbiotic2000 och den andra gruppen fick placebo. 189 personer med ADHD-diagnos och 57 personer utan diagnos fullföljde hela behandlingen, som varade i 9 veckor.
Studien visade att i utgångsläget hade personer med ADHD, särskilt barn som medicineras för ADHD, signifikant högre nivåer av proinflammatoriska markörer (sICAM-1 och sVCAM-1) samt lägre nivåer av kortkedjiga fettsyror än personer utan ADHD. Barn med ADHD hade även signifikant högre nivåer av fler proinflammatoriska markörer (t.ex. IL-12/IL-23p40 och IL-2Rα) än de vuxna med ADHD, samt ännu lägre nivåer av kortkedjiga fettsyror.
Efter behandling med Synbiotic2000 hade proinflammatoriska markörer (IL-12/IL-23p40) signifikant minskat hos barn som medicineras för ADHD, jämfört med placebogruppen. Det observerades också att proinflammatoriska markörer minskade (IL-12/IL-23p40, sICAM-1 and IL-2Rα) hos barnen med ADHD (oberoende av medicinering), och att nivåerna av propionsyra (en kortkedjig fettsyra) ökade av behandling med Synbiotic2000 jämfört med placebo, men utan statistisk signifikans.
Fynden öppnar upp för framtida studier på hur Synbiotic2000 kan gynna personer med neuropsykiatrisks funktionsnedsättningar. Beträffande sina upptäckter skriver forskarna i sin artikel:
”Detta tyder på att Synbiotic 2000 minskar markörer för tarm- och vaskulär inflammation hos barn med ADHD, det senare delvis genom att öka nivåerna av SCFA. Fynden motiverar ytterligare studier för att avgöra om personer med ADHD skulle nytta av att äta Synbiotic 2000 eller liknande synbiotika, när det kommer till [att dämpa] inflammation.”*
Källor:
Skott E, Yang LL, Stiernborg M, Söderström Å, Rȕegg J, Schalling M, Forsell Y, Giacobini M, Lavebratt C. Effects of a synbiotic on symptoms, and daily functioning in attention deficit hyperactivity disorder – A double-blind randomized controlled trial. Brain Behav Immun. 2020 Oct.
Yang LL, Stiernborg M, Skott E, Xu J, Wu Y, Landberg R, Arefin S, Kublickiene K, Millischer V, Nilsson IAK, Schalling M, Giacobini M, Lavebratt C. Effects of a Synbiotic on Plasma Immune Activity Markers and Short-Chain Fatty Acids in Children and Adults with ADHD. Nutrients. 2023 Mar.
*Översatt från engelska.