Yanomami och världens mest robusta tarmflora

Yanomami är en sydamerikansk stam som har levt isolerad från västvärlden i ca. 11 000 år, och som har visat sig ha världens mest robusta tarmflora. Deras helt unika mångfald av bakterier i tarmen är hela dubbelt så stor som den hos oss i västvärlden. Genom att studera Yanomamis tarmflora har forskare börjat kartlägga hur stor inverkan vår västerländska kost och livsstil har på både tarmfloran och vårt välmående.

Yanomami har levt isolerad från västvärlden

Den sydamerikanska stammen Yanomami lever i Amazonas regnskog, precis i gränslandet mellan Brasilien och Venezuela. Här bor de i stora, cirkelformade hus som kallas för ”yanos” eller ”shobanos”, till största delen byggda av palmblad och trä. En yano rymmer upp till 400 personer och är ofta hem åt en hel by. Varje familj har sin separata del, samtidigt som det finns en stor, allmän yta ämnad för ritualer, fester och lekar.

Medlemmarna i stammen lever som jägare och samlare, där männen oftast jagar medan kvinnorna har hand om trädgårdarna där det odlas ett 60-tal olika grödor. Här utgör kött cirka 10 % av kosten, medan resten kommer från växtriket. Köttet kommer från vilda djur som lever i regnskogen – ofta fåglar och mindre däggdjur, men även små krabbor, grodor och fisk från närliggande vattendrag. Yanomamis kost består av en variation av både frukter och grönsaker i säsong, som bland annat vilda bananer, palmhjärtan och kassava, vilket gör den rik på både vitaminer och kostfibrer.

Yanomamifolket kom i kontakt med omvärlden för första gången under 60-talet, och uppskattades då ha levt isolerade i ungefär 11 000 år. Kontakten med omvärlden ledde till att de smittades av sjukdomar som de inte hade immunitet mot, vilket resulterade i att en stor del av befolkningen dog. Däremot finns det fortfarande byar i bergsområdena som ännu är isolerade. 2008 upptäcktes en tidigare okänd by av en armé-helikopter och året därpå inleddes en studie på 34 frivilliga i åldrarna 4 – 50 år för att göra utförliga analyser av denna stams mikrobiella DNA.

Världens mest robusta tarmflora

När forskare studerade tarmfloran hos Yanomamis framkom det att de har den största mångfalden av tarmbakterier som någonsin uppmätts hos en grupp människor. Det finns även studier som påvisar att livsstilen samt frånvaron av västerländsk medicin kan ha ett samband med deras robusta tarmflora. Eftersom mångfalden hos Yanomamis är dubbelt så stor som den i västvärlden har forskare börjat ifrågasätta vad våra tarmfloror saknar och vilka konsekvenser det får för vår hälsa.

Forskarna som studerade Yanomamis rapporterade även att medlemmarna inte led av autoimmuna sjukdomar, diabetes eller högt blodtryck. Professor Stig Bengmark har intresserat sig för studierna på Yanomami, och i sitt kapitel av boken Inflammation: From Molecular and Cellular Mechanisms to the Clinic (2017) drog han slutsatsen att ”Dessa observationer stöder tesen att en stor andel av de sjukdomar som finns i västvärlden, men är sällsynta på den afrikanska och sydamerikanska landsbygden, är ett resultat av omfattande kost- och livsstilsförändringar.”

Vidare har även andra studier visat att livsstilsförändringarna från det traditionella jägar- och samlarsamhället till vårt nuvarande västerländska har påverkat hur tarmfloran utvecklats. Man har kunnat se att människor som lever i jägar- och samlarsamhällen eller som lantbrukare på landsbygden har en betydligt större mångfald av goda bakterier i tarmfloran än människor i urbana och industrialiserade miljöer.

Yanomamis uppvisade en naturlig antibiotikaresistens

När man studerade tarmfloran hos Yanomamis gjorde forskarna samtidigt en annan oväntad upptäckt – de identifierade gener som kodar för antibiotikaresistens. Även om dessa gener inte var aktiverade indikerar de en resistens, både mot naturlig antibiotika som finns i jorden, men troligtvis även mot kemiskt framställd antibiotika såsom läkemedel.

Livsstilen påverkar tarmfloran och hälsan

Vår livsstil, med allt från höga stressnivåer till rigorösa hygienrutiner och mängder av processad mat, är samtliga bidragande faktorer till en minskad mångfald av goda bakterier i tarmfloran. Vår kost spelar en avgörande roll – både för tarmfloran och för att vi ska hålla oss friska. Studier visar att antalet olika frukter och grönsaker vi får i oss varje dag är av stor betydelse och att variation har en positiv inverkan på bakterierna i tarmen. Processad mat som är rik på kalorier, socker, tillsatser men samtidigt är näringsfattig är däremot inte något vidare för vare sig tarmfloran eller allmänhälsan. Kanske har vi alla något att lära från Yanomamis och deras sätt att leva?

 

Källor:

Clemente, J. C., Pehrsson, E. C., Blaser, M. J., Sandhu, K., Gao, Z., Wang, B., Magris, M., Hidalgo, G., Contreras, M., Noya-Alarcón, Ó, Lander, O., McDonald, J., Cox, M., Walter, J., Oh, P. L., Ruiz, J. F., Rodriguez, S., Shen, N., Song, S. J., . . . Dominguez-Bello, M. G. The microbiome of uncontacted Amerindians. Science Advances.

Cohan, M. (2017). From ancient tribes to modern civilization, what do our microbiomes say about us? CNN

Conteville, L. C., Oliveira-Ferreira, J., & Vicente, A. C. P. (2019). Gut Microbiome Biomarkers and Functional Diversity Within an Amazonian Semi-Nomadic Hunter–Gatherer Group. Frontiers in Microbiology.

Bengmark, Stig. (2017). Inflammation: From Molecular and Cellular Mechanisms to the Clinic, First Edition. John Wiley & Sons, Ltd.

Survival International. (2019). The Yanomami. 

Some indigenous people from the Amazon have the richest and most diverse microbiota ever recorded in humans. (2015). Gut Microbiota for Health.

Vad är processad mat och hur påverkar den hälsan? (2022). Stig Bengmark.