Byt ut bondens produkter mot trädgårdsmästarens

Denna krönika är skriven av Stig Bengmark – professor emeritus, forskare, föreläsare och författare. Läs fler av Stigs krönikor här.

De sex allvarligaste signalerna på ohälsa är ett resultat av för stort intag av bondens produkter.

Vet du vad ett av de mest kända bidragen till internationella maträtter från Sverige är? Smörgås med mjölk och köttbullar med potatismos (ofta gjort på pulver). Som professor och föreläsare om matens påverkan på vår hälsa skäms jag mycket över detta. Speciellt då vi verkligen förtjänar att vara kända för något bättre, med våra kockar av världsklass som ofta vinner internationella tävlingar.

Vid mina föreläsningar brukar jag ofta börja med att visa en bild på en limpa, en banan, ett paket socker och en Snickers, och fråga lyssnarna vad de tror innehåller ”mest socker” – har högst glykemiskt index (GI). Så gott som alla brukar peka på det raffinerade, vita sockret. Men, det är fel. Det är nämligen det vita brödet som har högst GI.

Ofta händer det att jag ombeds att med ”en mening” sammanfatta mina hälsoråd. Då brukar jag svara: byt ut bondens produkter mot trädgårdsmästarens. Jag önskar bonden allt väl, men önskar samtidigt att han också skall bli trädgårdsmästare! Mer än 90% av fetmagivande mat kommer nämligen från det traditionella högraffinerade jordbruket. Från sädesprodukter, kokta rotfrukter och mejerivaror.

Faktum är att de sex allvarligaste varningssignalerna på att ohälsa är på väg, är ett resultat av för stort intag av just bondens produkter:

  • Bukfetma/gubbmage
  • Förhöjt blodtryck
  • Förhöjd halt av blodfetter (fetter med mer än 12 kolatomer)
  • Förhöjt blodsocker
  • Lågt nyttigt kolesterol
  • Förhöjd urinsyra i blodet
  • Förhöjd inflammation – förhöjt C-reaktivt protein (CRP) i blodet

Varför är då brödet så dåligt?

Förutom att bröd som sagt har ett alldeles för stort innehåll av kalorier och för högt glykemiskt index, så:

  1. Innehåller det alldeles för lite växtfiber
  2. Innehåller det gluten, som är starkt inflammationsframkallande och negativt för hälsan – inte bara för glutenintoleranta, utan för oss alla. Det driver upp inflammationen i kroppen och motverkar förnyelsen av den nyttiga tarmfloran. I kroppen har den effekter som i mångt och mycket liknar effekterna av bakteriegiftet endotoxin.
  3. Är det upphettat till alldeles för hög temperatur, vilket leder till stor syntes av upphettningsgifter (som i sin tur bidrar till hög inflammation i kroppen och på sikt till kroniska sjukdomar).

Redan vid en temperatur så låg som 80 grader gifter socker ihop sig med proteiner (nysynteser som kallas AGE) och/eller fett (nysynteser som kallas ALE). Cirka hundra sådana substanser har identifierats under de senaste 10-15 åren och en av dem är akrylamid, den substans som fick bygget av Hallandstunneln att stå stilla i flera år. Hallandstunnelns syntes steg brant efter 135 grader. Jämför det med ”köpebröd” som ofta tillverkas i uppåt 300 grader.

Akrylamid hittar du även i mejerivaran mesost/messmör och i knäckebröd och rostat bröd, där upphettningen och rostningen av brödet tiodubblar (minst) innehållet av akrylamid. Mat som innehåller riktigt mycket AGE och ALE är ofta brunbränd eller svart som sot, och sot är egentligen också vad det handlar om. Att äta sådan mat är som att ”röka med magen”.

Men, det är inte bara upp till oss.

Den nuvarande regeringen har gjort till ett prioriterat mål att eliminera s.k. ”klassrelaterad ohälsa”, men frågan är om de verkligen vet hur de skall bära sig åt? För att detta skall ske måste våra politiker aktivera sig och stora ekonomiska bidrag måste till från både EU och Sverige – något man så här långt inte ser en skymt av. När man i USA insåg att tobaksodling var på väg mot sitt slut, så satsade den federala regeringen många miljarder dollar på att ta fram alternativ gröda – bl.a. hjälpte man sina tidigare tobaksbönder att komma igång med odling av jordnötter, ärter, bönor och dylikt.

Annons
Köp Stig Bengmarks böcker!
  • Stigs bästa råd för optimal hälsa
  • Allt om inflammation och tarmfloran
  • Tips och recept för det antiinflammatoriska köket

 

Mer från Prof. Bengmark